Mörka moln påväg.

Höjer här. Jag har varit bekymrad den senaste tiden, det har självklart med Gurras ekonomiska sinne att göra. Det är svårt att hålla isär begreppen Gurras ekonomiska situation och hans ekonomiska sinne, men jag tänkte utgå ifrån att Gurras ekonomiska situation är en konsekvens av han bristfälliga sinne för pengar och finanser. Det sorgliga med detta är främst att Gurra, som har störst behov av att läsa denna text, inte ens verkar insett problemet. Han följer mönstret för en person med problem, titta åt andra hållet, undvik att stirra problemets kärna i vitögat.

Hursomhelst började allt när jag besökte Friskis i Ekeby, för ovanlighetens skull. I entrén möter jag Gurra, han ser glad och frisk ut, men skenet kan bedra. Vi börjar småprata om träning och rutiner, sånt som två uppenbart klena killar inte borde göra. Samtalet förs in på att Gurra har köpt en bil, till min förvåning. Vem behöver egentligen en bil i Uppsala? Han pratade om att han behövde den till sitt jobb i Knivsta, en uppenbar avledning från ämnet, fylld av ångest och levererar massor av tvivelaktiga uppgifter. Därefter frågar han mig om jag har hans böcker inom Nationalekonomi, vilka jag lånat ut till Stoffe. Dialogen följer:

"Jaha, du behöver dem för någon kurs?"
- "Nej, har lite ont om pengar", säger Gustav och skrattar lite för högt för att det ska verka trovärdigt. Att försöka dölja det sorgliga i det han precis sa behöver knappast överanalyseras här.

Jag vrider på mig lite bekymrat och lovar att höra av mig till Stoffe, vilket jag ännu inte gjort. Ska göra det senare...

Dialogen fortsätter inte lika smidigt efter det, Gustav märker att jag är orolig. Någon sa/jag har läst (kanske) att kroppsspråket står för 90% av det vi förmedlar, vilket situationen bevisar.

Samtalet dör ut och Gustav drar sig ur lokalen samtidigt som jag drar mig in för att träna, svettas och senare lödra in min ansträngda kropp i vit, fyllig duschkräm.

"Men du, vi borde verkligen spela paintball senare, det var en grym idé", säger Gustav. Jag blir än mer orolig för Gustavs ekonomiska sinne efter detta, blir inte ni läsare också? Att köpa en bil, sälja sin kurslitteratur på grund av finansiella problem, och sedan föreslå att vi ska spela paintball för flera hundra kronor, låter det vettigt?

Vi har alla hört, eller ännu värre, blivit offer för Gustavs irrationella sinne gällande sin egen solvens tidigare. Eller rättare sagt insolvens. Tillfällena behöver knappast återges här. Är Gustav på väg mot ännu ett sådant tillfälle, utan att någon av oss andra kan fånga upp honom denna gång? Jag föreslår att vi organiserar oss för att rädda Gustav från sig själv. Vissa av er tänker säkert att detta är underordnat mycket annat i världen just nu, "det finns större problem". Jag säger till dessa, Låt världen ta hand om Haiti, så tar vi hand om Gustav!

Det finns massor av saker vi kan göra:

1) Sätt Gustav i terapi för sitt uppenbart självdestruktiva ekonomiska beteende.
2) Starta ett 90-konto till hans ära, som en utnämnd auktoriserad revisor får disponera åt honom.
3) Vi talar med Gustavs bank och skaffar oss tillgång till hans konto, att disponera och ransonera åt honom. Vi blir Gustavs skyddsnät i en tid när bankerna drivs av vinst och inte etik, när ingen annan kan fånga upp honom på den långa och hårda vägen ner i avgrunden.
4) Vi ringer samtliga SMS-lån-företag och tvingar dem, med Arturs juridiska hjälp, att blockera Gustav från att nyttja deras tjänster.

Dessa är bara några preliminära åtgärder jag föreslår, inte speciellt genomtänkta är de heller, och jag ursäktar för samtliga skrivfel i denna text, för det är svårt att skriva med tårar i ögonen.